/

Skogsvård och betesmarker

I Katrineholm finns trolska barrskogar, frodiga lövskogar och magiska platser. Vi arbetar med olika metoder för att skydda och ta hand om våra skogar och betesmarker.

Angrepp av granbarkborrar i Forssjö

Flera områden i närheten av Forssjö är drabbade av granbarkborreangrepp. Vi kommer därför under juli månad att avverka 2,3 hektar skog och därefter frakta bort träden. Vi sparar död ved och skapar så kallade faunadepåer för att skydda skogen från fler angrepp.

I de angripna områdena finns också lokaler med knärot, en fridlyst orkidé som inte överlever inte utan långvarig granskog. Dess fortlevnad hotas av spridningen av granbarkborrar som dödar skogen. För att skydda knäroten under avverkningen har skogsstyrelsen spärrat av lokaler med den fridlysta växten. Vi hoppas kunna få ut de angripna träden och därmed rädda skogen som står kvar samt låta fridlysta arter få en bättre chans till överlevnad.

Vi kommer inte avverka i närheten av kommunens motionsspår, vandringsleder eller rekreationsområden.

Det vi kommer att göra är:

  • Spara områden där knäroten finns.
  • Avverka nyangripna träd.
  • Spara tall och löv.
  • Spara död ved.
  • Vid vandringsleder tar vi ner döda träd som kan falla över lederna, men sparar dem som faunadepåer där granbarkborrens naturliga fiende bor.

När sker avverkningen?

Avverkningen gemonfördes i början av juli och därefter pågår arbete med att frakta bort det avverkade virket.

Område för avverkning – hur stort?

2,3 hektar (drygt 4 fotbollsplaner)

Vad kommer att hända?

Arbetet innebär att vi låter mer än vanligt och att skogsmaskiner rör sig i de aktuella områdena även under helgen. Avverkningen innebär också att Forssjöskogen kommer att se annorlunda ut och platser som tidigare varit gran- och lövskog kan upplevas som tomma och kala.

Vad är en faunadepå?

En faunadepå, eller "brathögar" som de kallas på skogsspråk, är död ved där insekter frodas och trivs. Särskilt de insekter som äter granbarkborrar trivs extra bra. Eftersom granbarkborrar bara gillar levande träd är de farliga för skogen när de blir för många. Deras naturliga fiender finns i de döda träden och därför vill vi spara mycket död ved nära de tidigare angreppen.

Avverkningen sker vid en vattentäkt, vilka åtgärder har vi genomfört för att säkra vattentäkten?

Katrineholms kommuns miljöavdelning har beslutat om försiktighetsmått som vi följer. Till exempel handlar det om att de maskiner som ska användas i avverkningen har biologiskt nedbrytbara oljor och att alla maskiner står utanför vattentäkten på natten.

Vad gör vi om maskinerna läcker bränsle/olja?

Det finns också en beredskap för att få bort eventuellt spill om något skulle hända och maskinföraren besiktigar sitt fordon flera gånger dagligen. Likaså måste bränslepåfyllning ske utanför vattentäkten.

Var lägger vi virket?

Virket planeras att läggas söder om grusvägen på Ericsbergs mark som är utanför vattentäkten. Volymen uppskattas till ca 600 m3fub.

Vill du veta mer om granbarkborrar?

På skogsstyrelsens webbsida Länk till annan webbplats. kan du läsa om granskogens största fiende. Vi har också samlat en FAQ längre ner här på vår sajt.


Har du frågor om avverkningen i Forssjö?

Kontakt:
Linda Aldebert, kommunekolog
Telefon: 0150-568 25

Pär Viksten, Skogssällskapet (entreprenör)
Telefon: 0150-162 01

Två skogsarbetare röjer i skogen. Fotograf: Josefine Karlsson


Skogen - ett viktigt uppdrag

Skogen är en boplats för många av våra fridlysta och ansvarsarter som finns i Katrineholms kommun. Skogen lagrar även kol. Den är viktig för atmosfären och ekosystemet. Du hittar kol i trädens stam, grenar, barr, löv, rötter, dött organiskt material och i jorden. Allt du ser, står och går på - där finns det kol. Genom att kolet är bundet i skogen bidrar det inte till växthuseffekten i atmosfären.

När vi tar hand om våra skogar så arbetar vi för att bevara eller gynna den biologiska mångfalden. Vi arbetar också för att skapa en miljö som är tillgänglig och trygg för människor, djur och kryp. Det kan till exempel innebära att vi låter död ved ligga kvar i skogen. Död ved är en perfekt bostad för många kryp och insekter och blir så småningom näring till de andra träden som lever runtomkring.

Vi tittar också på vilka skogsområden vi kan omvandla till naturreservat eller där vi på olika sätt kan bidra till att öka den biologiska mångfalden.

Avverkning av skog

När vi avverkar träd gör vi det enligt skogsvårdslagstiftningen. Vi följer också råd och rekommendationer från Skogsstyrelsen. När vi ska avverka, alltså ta bort skog, gör vi det med hänsyn till frilufts- och naturkänsliga områden. Vi pratar också med naturorganisationer och föreningar engagerade i skogsvård.

Inför en avverkning gör vi en bedömning om vilka skogsmaskiner vi ska använda, om hästar ska få frakta undan timmer och vilka vägar maskiner och last ska ta. När vi avverkar i naturkänsliga områden tar vi extra hänsyn och omsorg för att skogsmaskiner ska köra så lite som möjligt i områdena. Vi ser bland annat till att dessa parkeras på andra platser för att inte riskera att bränsle och olja läcker ut i naturen.

Varför avverkar vi skog?

Det finns olika anledningar till att vi avverkar skog. Det kan bland annat vara för att återskapa tidigare betes- och hagmarker som ökar den biologiska mångfalden. Det kan också vara för att bereda plats för nybyggnation eller för att rädda skogen omkring. Om delar av skogen eller träd i staden blivit angripna av exempelvis granbarkborren eller fått almsjukan behöver vi avverka för att inte riskera att mer skog eller träd angrips.

Granbarkborren är en cirka 4 millimeter lång skalbagge som tillhör barkborrarna. Det finns cirka 90 arter av barkborrar i Sverige. Granbarkborren är den ende av dem som kan döda stora friska granar. Den som bor hos oss heter åttatandad granbarkborre.

Torka och värme på somrarna gör att granar blir stressade. Då ökar också angreppen från barkborren. Stressade granar doftar på ett speciellt sätt och detta känner granbarkborren. Efter den extremt torra och varma sommaren 2018 är många träd stressade och har därför svårare att försvara sig mot angrepp. Angreppen har fortsatt även 2019, 2020 och även nu 2021.

Vill du veta mer om granbarkborren? På Skogsstyrelsens hemsida Länk till annan webbplats. kan du läsa mer om dessa kryp som bor i våra skogar.

Granbarkborre. Foto: Josefina Sköld.

Granbarkborre. Foto: Josefina Sköld


Hur ser ett angrepp ut?

När granbarkborrar angripit ett träd lämnar de ett röd-orangefärgat "borrdamm" efter sig. Det kan synas vd små hål, på grenar och längst ned vid stammen.

Angrepp av granbarkborrar i gran. Trädet saknar barr och har rött borrdamm.
Foto: Josefin Lundin
Död skog, där träd dött på grund av granbarkborren.
Död skog. Foto: Josefin Lundin


Varför avverkar vi?
Syftet med avverkningen är att stoppa spridningen av granbarkborrar som angriper stora delar av våra skogsområden. Tidigare års torka och värme innebar många torkstressade granar och ett omfattande granbarkborreangrepp. För att inte riskera att mer skog angrips av granbarkborrar har Katrineholms kommun att i enlighet med rådande lagstiftning beslutat att avverka delar av de aktuella områdena och därmed bekämpa spridningen.

När sker avverkningen?
När vi ser behov påbörjar vi arbetet med att avverka det angripna området. Detta gör vi dels för att följa aktuell skogsvårdslagstiftning och för att stoppa spridningen så snabbt som möjligt.

Vad är en granbarkborre?
Granbarkborren är en cirka 4 millimeter lång skalbagge som tillhör barkborrarna. Det finns cirka 90 arter av barkborrar i Sverige där granbarkborren är den ende av dem som kan döda stora friska granar. Den som bor hos oss heter åttatandad granbarkborre.

Vilka träd ska tas bort?
De enskilda träd som det är viktigt att fälla och transportera bort är de granar som angripits i år och som fortfarande har det allra mesta av barken kvarsittande på stammen. På så vis kommer många granbarkborrar som sitter i barken med de avverkade träden. Sådana bestånd är nämligen i så dåligt skick att de troligen blir kraftigt angripna även nästkommande år. Granar som redan tappat barken eller som varit döda mer än en säsong lämnas kvar i skogen, vi lämnar även tall- och lövträd.

Hur förebygger vi nya angrepp?
De träd vi lämnar i skogen innehåller inte längre några granbarkborrar, utan bara naturliga fiender till dem samt en mängd andra arter som så småningom bryter ner veden till näringsämnen för träden. Vi sätter också ut flera granbarkborre-fällor för att minska spridningen.

Hur säkerställer vi en säker skogsavverkning i naturkänsligt område?
Skogsmaskiner kommer att köra så lite som möjligt i områdena och parkeras på andra platser för att inte riskera att bränsle och olja läcker ut i naturen. Vi tar extra hänsyn till naturen när vi avverkar i känsliga områden, som vid vattentäkter och liknande platser.

Vad säger lagstiftningen?
På skogsstyrelsens hemsida hittar du gällande skogsvårdslagstiftning Länk till annan webbplats..

Följer vi lagstiftningen?
Vi följer skogsvårdslagstiftningen samt råd och rekommendationer från Skogsstyrelsen. Beslut om avverkning tas med hänsyn till naturkänsliga områden, gällande lagstiftning och rekommendationer.

Goda exempel

Arbetet med nya discgolfbanan

I lövskogsområdet kring Duveholmshallen och Backa strand gör vi insatser för att främja den biologiska mångfalden och samtidigt har vi byggt den nya discgolfbanan. Arbetet innebär att vi bland annat har tagit ner träd och röjt bland sly och buskar. Vi återskapar tidigare betes- och hagmarker och tar tillvara på särskilt viktiga träd och ger dem utrymme så att de kan växa sig stora och starka.

Discgolfbanan är inte helt färdigställd och en del arbete återstår med att röja sly och göra den helt klar. På vissa ställen finns högt gräs och buskar kvar, vi är medvetna om det och arbetar för att banan ska bli så klar som möjligt. Vi har också lämnat några döda träd - anledningen är att dessa innehåller nytta insekter och kryp som gynnar den biologiska mångfalden.

Betande får - projekt för biologisk mångfald

Delar av discgolfbanan går genom en hag- och betesmark med stängsel. Här betar får, dels för att hålla landskapet öppet och för att gynna den biologiska mångfalden. Projektet är på prov under sommaren 2021 för att sedan utvärderas.

Det är helt enkelt ett test för att se hur det går. Fåren trivs i hagen men är ganska skygga så de kommer hålla sig undan. Du som är discgolfspelare behöver inte vara rädd för att störa dem. Vi vet om att fåren bajsar på tee och att det upplevs som ett problem. Vi arbetar på att lösa det.

Varför gör vi det här?
Med den nya discgolfbanan hoppas vi att ännu fler kan upptäcka och njuta av området på ännu fler sätt. Folkhälsan är viktig, ju fler som upptäcker naturen och motionerar – desto bättre. Vi vill också förstärka den biologiska mångfalden i området genom att återskapa den tidigare betesmarken som funnits här. Under sommaren 2021 kommer vi att ha betande får vid vissa av hålen som bidrar till ett öppet landskap och att fler växter och insekter trivs.

Hur kommer området att se ut?
Pollinerande träd som är särskilt viktiga för den biologiska mångfalden lämnas kvar. Även friska tall- och lövträd blir kvar. Likaså sparar vi död ved som innehåller bomiljöer för många insekter och fåglar. Snår och buskar ska vara kvar för att gynna mindre däggdjur och mindre träd sparas för att kunna bli stora och gamla om hundra år. Dessa blir också naturliga hinder i discgolfbanan med 18 hål.

Hållbar utveckling
I Katrineholms kommun utgår vårt arbete från de globala målen för hållbar utveckling. De globala målen är samlade i FN:s Agenda 2030 Länk till annan webbplats..

I just det här projektet arbetar vi mot följande mål:

Vi arbetar mot mål 3 hälsa och välbefinnande och mål 15 ekosystem och biologisk mångfald. Till höger i bild syns logotype för de globala målen.