/

Aktuella byggprojekt

Här kan du följa några av de byggprojekt som planeras och pågår i Katrineholms kommun just nu, och få svar på de vanligaste frågorna som ställs om våra byggprojekt.

Under tre år kommer stora förändringar att ske på Backavallen i Katrineholm. En ny arena som är miljö- och hälsosäker kommer att byggas för att skapa utrymme för fler vintersporter, event och upplevelser.

Visionsbild över Backavallen 2019

Energieffektiv mötesplats för rekreation & motion

Den nya arenan som växer fram är ett viktigt delmål i att nå visionen om läge för liv och lust. Med ett nytt gång- och cykelstråk som knyts ihop med centrala Katrineholm och en ny mötesplats skapar vi förutsättningar för att öka rörelseförståelsen och folkhälsan.Här har vi samlat flera frågor och svar om projektet som innebär att vi bygger en ny energieffektiv mötesplats för medborgare och besökare i Katrineholm. Det nya området som växer fram blir en viktig nyckel för att uppfylla visionen om läge för liv och lust - att vi ska bli fler i kommunen.

Mer information och kontakt

Håkan Stenström, projektledare
Mejl: hakan.stenstrom@katrineholm.se
Telefon: 0150-577 31, 0150-577 00 (kundtjänst)
Besök: Trädgårdsgatan 1, Katrineholm

 

Här har vi samlat information för att på bästa sätt förklara vad som kommer att ske och hur projektet kommer att utföras.

Vilka är förutsättningarna?
- Föråldrad anläggning som inte följer nya EU-direktiv.
- Idrottens strategi mot 2025 och idéprogrammet Idrotten Vill.

Vad säger kommunplanen?
- Nya omklädningsrum på Backavallen.
- Förbättrad arbetsmiljö för personalen på Backavallen.
- Modernisering av arenan och konvertering till miljö- och hälsosäkert kylmedel.
- Gemensam mötesplats för föreningar och medborgare.

Vad kommer att hända?
- Konvertering till miljö- och hälsosäkert kylmedel.
- Ny arena med tak över isytan.
- Energisnålt hus för omklädning, vaktmästeri och maskingarage byggs.
- Miljövänlig och energisnål belysning i hela området.
- Energilösningar tar hand om överskottsvärme från befintlig ishall och den nya arenan.
- Överskottsvärme används för uppvärmning och dusch i nybyggd omklädningsbyggnad samt överföring i ny kulvert till Duveholmshallen.
- Energioptimering av befintliga arenor (ishall, konstgräs).
- Uterink och curlingbana tas bort.

Varför gör vi det här nu?
Kylsystemet som varit i bruk sedan 1964 är föråldrat och saknar miljöteknik för att ta vara på den överskottsvärme som skapas vid kylning av isytan. Systemet saknar även möjlighet att idag hantera andra kylmedel som är mer miljö- och hälsosäkra än ammoniak. För att ha en arena som är energieffektiv och miljö- och hälsosäker behöver förändringen göras om vi inte ska stänga isytan för verksamhet. Väderprognoser de kommande 40 år hos SMHI indikerar mildrare vintrar. För att säkerställa att isytan ska kunna användas behöver vi därför konstfrysa isen på ett sätt som är miljö- och hälsosäkert.

Varför inte tidigare?
Anläggningen är föråldrad men har fungerat utifrån de behov som funnits. Nya EU-direktiv har tillkommit som påverkar anläggningen och dess funktionalitet framöver.

Vad kostar den nya arenan?
Vi har i projekteringen tittat på tre olika alternativ: Med eller utan solceller, med eller utan väderskydd, konvertering av kylsystem, ta bort konstfruset samt bygga ny byggnad med omklädningsrum.

Ny arena (väderskydd/tak, konvertering kyla, omklädning/vaktmästeri, solceller)
Totalkostnad: 115,1 mnkr. Årlig merkostnad: 3,0 mnkr

Konvertering kylmedel (inget väderskydd/tak, konvertering kyla, omklädning/vaktmästeri)
Totalkostnad: 65,7 mnkr. Årlig merkostnad: 2,5 mnkr

Ta bort konstfrusen isbana (inget väderskydd, inget konstfruset, mindre omklädning/vaktmästeri)
Totalkostnad: 31,3 mnkr. Årlig merkostnad: 1,1 mnkr

Den här investeringen innebär en merkostnad med 3 miljoner kronor årligen jämfört med Backavallen idag, vi kommer alltså att bygga en ny arena med en totaltkostnad på 115,1 miljoner kronor.

Med den nya arenan har vi istället is året om och producerar egen energi genom att ta tillvara på överskottsvärme och energi från solceller. Vi behöver inte köpa in fjärrvärme för att driva våra andra anläggningar på Backavallen. Vi har också en anläggning som passar olika vintersporter och olika former av evenemang.

Hade vi endast investerat i en konvertering till nytt kylmedel för att följa kommande EU-direktiv hade detta kostat 2,5 miljoner kronor mer årligen jämfört med idag och en totalkostnad på 65,7 miljoner kronor. Samtidigt är det inte säkert att den konstfrusna ytan hållit på grund av att det blir allt mildare väder.

Det sista alternativet är att lägga ner hela verksamheten på den delen av Backavallen, ta bort isytan och läktare och ta bort kylanläggningen. Detta kostar 31,3 miljoner och innebär inköp av fjärrvärme för att driva övriga anläggningar och på grund av det en merkostnad på 1,1 miljoner kronor per år i drift.

Med en energieffektiv anläggning kommer vi på sikt att fördela kostnaderna mer resurseffektivt och har en anläggning som är hållbar för framtiden.

Hur finansieras detta?
Detta finansieras ur kommande investeringsbudget för 2020-2021.

Vem gör jobbet?
Projektet leds av projektledare från Samhällsbyggnadsförvaltningen (SBF) i projektgrupp tillsammans med Service- och teknikförvaltningen (STF), som också är driftansvariga.

Kontaktvägar
ISG (Idrottsstrategiska gruppen) är en viktig kontaktyta för att ge bra service och tydlig information till föreningarna om vad som pågår. Föreningarna ska alltid prata med ISG. ISG pratar med projektgruppen. Medborgare hör av sig till myndighetsbrevlåda för samhällsbyggnadsförvaltningen.

Varför prioriterar vi det här?
Vi prioriterar det här projektet då vi behöver en mer miljö- och hälsosäker anläggning. Våra medborgares hälsa, möjlighet till rekreation och hållbarhet är alla viktiga delar för att uppnå vår vision om läge för liv och lust. Den här förändringen behöver göras om vi inte ska stänga isytan för verksamhet.

Kommer vi att höja hyror och avgifter för föreningarna?
Det kan vi inte svara på i nuläget. Vi fortsätter att prioritera barn- och ungdomsverksamhet, som alltid.

Vad händer med föreningar som har bokade tider?
De föreningar som har bokade tider kommer att kunna genomföra sin verksamhet även på uterink och curlingbana. Projektet genomförs sommartid, när vintern kommer är nya hallen klar där flera vintersporter kan samsas. Fastighetsbyrån Arena och den nya arenan kommer att erbjuda allmänhetens åkning samt vara bokningsbara för föreningarna.

Vad blir miljövinsten i siffror?
• Ökar energiåtervinningen med 1125 MWh per år.
• Åtgår ca 2000 MWh vid Duveholmshallen.
• Ger ca 1700 MWh från väderskyddet.
• Ger ca 450 MWh från bef. ishall
• Finns i dag 1000 MWh i berglagret (från Konstgräset).
• Uppskattad energiåtgång konstgräsfotbollsplan 1100 MWh.

Hur kommer det att se ut?
Det kommer bland annat att bli ett tak över den nya arenan vilket gör att den kan användas oavsett årstid och väder till olika evenemang. Vi går till en funktionell multiarena med olika möjligheter för is-evenemang och vintersporter till att erbjuda upplevelser.

Hur når vi läge för liv och lust?
Dels gör vi en energieffektivisering som innebär att våra utsläpp blir lägre. Arenan blir billigare att driva och vi tar vara på energin som istället för att släppas ut kommer att värma lokaler och varmvatten på Sportcentrumområdet. Vi sparar ekonomiska och miljöresurser. Vi skapar ett nytt område för rekreation och motion och upplevelser. Vi ökar attraktiviteten för inflyttning, turism och ger bättre förutsättningar för lokala föreningar i olika vintersporter, allmänhetens åkning samt i framtiden möjligheter för aktörer att ha nya former av event. Vi vill att det ska bli en mötesplats för alla där resurserna och en bättre arena kan bidra till fler ledare, fler besökare, fler engagerade.

Hur uppnår vi idrottspolitiska programmet?
Enligt kommunplanen och i idrottspolitiska programmet säkerställer vi en hållbar miljö genom ett mer miljösäkert kylsystem som också är bättre för människors hälsa. Genom att göra en hälsosäker och trygg mötesplats med mer belysning och möjlighet att använda året om på ett annat sätt än idag bidrar vi till en trygg miljö att vistas i helt enkelt. Genom att skapa en bättre yta för att ta del av rekreation, kultur, idrott eller motion bidrar vi till en bättre folkhälsa och bättre rörelseförståelse. Bygget blir därför en viktig del för att uppnå det idrottspolitiska programmet. Det blir också en del för att arbeta mot idrottens strategiska program, Strategi 2025 samt idéprogrammet Idrotten Vill.

Jag bor ju bredvid arenan, hur påverkar det här för mig?
Vi kommer att informera i förväg om eventuellt buller, störningar och ökad trafik. Ett mål är att i den mån det är möjligt lägga bullrande moment på vardagar under arbetstid.

Vad händer med föreningar som idag använder omklädningsrummen?
Till dess att omklädningsrummen och vaktmästeri rivs kan våra föreningar använda lokalerna. När dessa ska rivas ser vi till att det finns andra alternativ.

Hur ger Sportcentrum bästa service till föreningarna och besökarna under byggtiden?
Vi kommer att ha tydlig skyltning och information på hemsidan, vid olika moment som påverkar våra kunder och föreningar kommer vi att gå igenom hur vi ska hantera just det momentet. ISG kommer att vara en av våra referensgrupper i projektet och kommer att få information som de i sin tur kan sprida till föreningar i Katrineholms kommun.

Hur påverkar det här arbetsmiljön för personalen?
Inför varje moment som innebär en förändrad arbetsmiljö kommer skyddsrond att göras och vi kommer därefter att vidta lämpliga åtgärder för att trygga personalens arbetsmiljö. Våra medarbetare kommer att få kontinuerlig information från projektgruppen om vad som sker och varför och hur det påverkar dem.


Under hösten 2018 påbörjades ombyggnationen av Drottninggatans södra del i Katrineholm. Målet är att öka trafiksäkerheten men också att utvidga stadskärnan. Ombyggnationen beräknas vara färdig under sommaren 2019.

Gångfartsområde

På Drottninggatan bygger vi om sträckan Djulögatan - Tegnérvägen till ett gångfartsområde. På ett gångfartsområde får fordon endast köra i gångfart, och fordon har väjningsplikt mot gående. Här breddar vi trottoarer och inför nya cykelparkeringar. Det blir dessutom parkeringsplatser på båda sidorna av gatan, tillsammans med nyplanterade träd. 

Tegnérvägen-Linnévägen

På den här sträckan kommer det fortfarande att vara en vanlig gata och där hastigheten är reglerad till 40km/h.

  • På gatans östra sida kommer trottoaren att breddas och kompletteras med cykelbana. Cyklisterna kommer sedan att ledas in till det nya gångfartsområdet och ut på samma yta som övriga fordon.
  • På gatans östra sida anläggs en kantstensparkering med plats för 6 bilar, samt planteringsytor med perenner och/eller låga buskar och träd.
  • Gatans västra sida kommer att se ut som den gör idag, förutom att parkeringsplatsen väster om Drottninggatan får en ny entré. Den gamla in- och utfarten mot Tegnérvägen sätts igen och ersätts med en gräsyta. 

Mer information

Här kan du ladda ned ett skissförslag över Drottninggatans utveckling.

Skissförslag över Drottninggatans utveckling (PDF).PDF



Nu bygger vi ett nytt äldreboende i Katrineholm. Första spadtaget tog vi under våren 2018 och boendet beräknas vara klart våren 2020.

Boendet kommer att ha 96 platser på åtta avdelningar. Det kommer att finnas en restaurang och gemensamma utrymmen för att boendet ska vara en träffpunkt.

Byggaktör: Katrineholms Fastighets AB (KFAB).



Under våren och sommaren 2019 bygger vi en konstgräsplan på Värmbols idrottsplats för att skapa goda förutsättningar för en aktiv fritid. Ombyggnationen beräknas vara klar till sommaren 2019.

Mer information och kontakt

Håkan Stenström, projektledare
Mejl: hakan.stenstrom@katrineholm.se
Telefon: 0150-577 31, 0150-577 00 (kundtjänst)
Besök: Trädgårdsgatan 1, Katrineholm


Har du hört talas om Katrineholms nya stråk? Det är sträckan som går mellan norra infarten till Katrineholm (vid Biltema) och Djulö Kvarn. Under hösten 2016 startade ombyggnationen – det är dags att förvandla genomfarten till ett levande och lustfyllt stråk. 

Från genomfart till stråk

Tänk dig ett stråk som är en levande del av staden, där cyklister, gående och bilister samsas om den gemensamma ytan. Genomfarten har upplevts som en barriär mellan de olika stadsdelarna. Det nya stråket ska skapa bättre förutsättningar att länka samman de olika stadsdelarna, och samtidigt ge mer utrymme åt invånarna att vistas i den offentliga miljön. 

Det här sker 2018/2019

Utbyggnaden av stråket sker i etapper. 

Del av Vasavägen omvandlas till lågfartsgata

Oavsett om du promenerar, cyklar, åker bil eller buss ska du ha möjlighet att färdas tryggt genom Katrineholm, och samtidigt uppleva stadens grönska, liv och lustfyllda platser. 

En del i Katrineholms nya stråk är utvecklingen av Vasavägen som omvandlas till lågfartsgata. Sträckan Fredsgatan-Linnévägen blir lågfartsgata och korsningarna Vasavägen/Fredsgatan och Vasavägen/Djulögatan blir gångfartsområden. Under hösten 2018 startar vi ombyggnationen och den beräknas vara färdig till hösten 2019. 

Sträckan Fredsgatan – Linnévägen
På sträckan mellan Fredsgatan och Linnévägen minskas antalet körfält till ett i vardera riktning och blir lågfartsgata. Detta ger plats för träd att växa, parkeringsplatser samt breda gång- och cykelbanor på båda sidorna. 

Korsningen Fredsgatan/Vasavägen
Gångfartsområdet i korsningen Fredsgatan/Vasavägen skapar en tydlig entré till Katrineholms centrum. Platsen har en form av en fjäril som omfattar korsningens fyra gator. Platsen kommer att höjas upp och utrustas med ny markbeläggning med sittplatser och tilltalande ljussättning som uppmärksammar trafikanter på att man kommer in i ett gångfartsområde. 

Korsningen Djulögatan/Vasavägen
Gångfartsområdet i korsningen Djulögatan/Vasavägen förbinder Stadsparken med området framför gamla Räddningstjänsten. Platsen får en cirkulär form som lyfter fram entrén till Stadsparken, där ytan närmast Stadsparken blir en vacker entréyta endast för gående och cyklister. 

Korsningen Tegnérvägen/Eriksbergsvägen
Här byggs en upphöjd korsning med övergångsställe. Tegnérvägen öppnas även upp för trafik i både öster och i väster. En busshållplats byggs också i anslutning till korsningen. 

Mer information

Gestaltningsprogram
Är du nyfiken på hur den långsiktliga planen ser ut för stråket genom Katrineholm? Då ska du kika närmare på vårt gestaltningsprogram för stråket. Gestaltningsprogrammet är en hjälp i arbetet med att utforma det cirka 6 kilometer långa stråket så att allt hänger ihop. Du kan ladda ned programmet här nedan. 

Ladda ned Gestaltningsprogram för Katrineholms nya stråk (PDF).PDF 

Illustrationsplan för Vasavägen
Här kan du ladda ned en översiktlig ritning/illustrationsplan över Vasavägens ombyggnad.PDF


Sveaparken, alldeles intill Kullbergska sjukhuset, är en populär park och då inte minst bland barnen. Här finns nämligen Katrineholms största lekpark. 

Vi bygger om Sveaparken

Bilden ovan är en tidig skiss och förändringar kan komma att ske.

Med start 2018 förvandlas parken till en mötesplats med nya planteringar, nya lekupplevelser som vatten- och klätterlek och mycket mer. En förbättrad belysning ger dig en trygg och fin miljö. 

Ladda ned en skiss över Sveaparkens utvecklingPDF (skissen är ett tidigt utkast på ombyggnationen och förändringar kan komma att ske.)

Tidplan

  • 2018: startades den första etappen av ombyggnaden och lekplatsdelen invigdes den 14 november 2018. Den nya delen av lekplatsen är alltså öppen för lek och besök.
  • 2019: ombyggnationen av Sveaparken fortsätter ombyggnaden med mindre åtgärder.

Vilka lekplatser kan jag besöka under ombyggnationen?

Under ombyggnationen är du välkommen att besöka våra andra lekplatser. Med hjälp av Naturkartan kan du hitta till de lekplatser som kommunen har ansvar för. I Naturkartan hittar du även tips på vandringsleder, naturreservat och andra spännande och vackra platser i Katrineholms kommun. 

Hitta till din favoritlekplats med hjälp av appen Naturkartanlänk till annan webbplats

Här får du svar på de vanligaste frågorna som ställs kring våra aktuella byggprojekt i Katrineholm.

Frågor och svar är senast uppdaterad: 2019-01-09

Katrineholms nya stråk är sträckan som går mellan norra infarten till Katrineholm (vid Biltema) och Djulö Kvarn i söder.

Genomfarten har upplevts som en barriär mellan de olika stadsdelarna. Det nya stråket ska skapa bättre förutsättningar att länka samman de olika stadsdelarna, och samtidigt ge mer utrymme åt invånarna att vistas i den offentliga miljön. Målet är att stråket ska bli en levande del av staden, där cyklister, gående och bilister samsas om den gemensamma ytan.

Den omvandling som just nu pågår i centrala Katrineholm går i linje med de styrdokument som beskriver hur Katrineholms kommun ska utvecklas idag och i framtiden. Dessa styrdokument är antagna och beslutade av kommunfullmäktige i Katrineholms kommun.

Styrdokumenten är:

Vårt mål är att skapa en säker, attraktiv och modern gång- och cykelkommun där katrineholmarnas hälsa, miljö och trafiksituation förbättras. Omställningen till ett mer hållbart trafiksystem är viktigt för att vi ska minska vår miljöpåverkan och vända en negativ trend av utsläpp och resursförbrukning. För att uppnå ett mer hållbart trafiksystem krävs det att vi förändrar våra resmönster och gör andra transportval. I Katrineholm betyder det att vi i planeringen prioriterar kollektivtrafik, gång- och cykeltrafik.

Gång- och cykeltrafik är en investering i social hållbarhet. Transport är en jämlikhetsfråga och genom att investera i färdmedel som alla invånare har möjlighet att dra nytta av kan vi ge likvärdiga transportmöjligheter till alla. I en stad där fotgängare och cyklister prioriteras i trafiken kan oskyddade trafikanter röra sig obehindrat och känna trygghet. Katrineholms kommuns övergripande mål kring gång- och cykel är att vi ska nå nollvisionen. Det betyder att ingen fotgängare eller cyklist ska skadas allvarligt eller dö i trafiken. Vi vet dessutom att städer med hög andel gång- och cykeltrafik ofta har en attraktiv och levande stadsmiljö.

De nya gång- och cykelvägar som planeras och byggs behöver utformas på bästa möjliga sätt för att skapa ett attraktivt alternativ mot fordonstrafiknätet. Vi arbetar för att skapa säkra passager och där farthinder används för att sänka hastigheten på de bilar som passerar. I Katrineholms kommun vill vi att fotgängare och cyklister ska ha en säker trafiksituation och känna sig trygga på sin väg.

Vi kan se att antalet cyklister på det nya stråket har ökat i takt med att vi skapat nya och bättre förutsättningar för både gång- och cykeltrafik. Aktuell statistik visar att om vi jämför första veckan i september 2017 med samma vecka 2018 har cykeltrafiken tredubblats på Eriksbergsvägen. Innan ombyggnationen satte igång var cykeltrafiken på sträckan nästintill obefintlig eftersom det då inte fanns tillgängliga cykelbanor.

Sträcka: från nya Talltullen till och med norra infarten till Katrineholm (vid Biltema).
Tidsperiod: 2003 till 2018.
Antal dödsolyckor: 2.
Antal allvarliga olyckor:
4.
Antal måttliga olyckor:
9.
Antal lindriga olyckor:
75
TOTALT:
90

Svaret är kort och enkelt: cykelöverfart.

I Katrineholms kommun arbetar vi aktivt för att öka attraktiviteten och möjligheten till att använda cykeln som färdsätt före bilen. Införandet av cykelöverfarter, som kräver fysiska hastighetsbegränsningar enligt lag (gupp), är en del i det här arbetet. Cykelöverfarter kan liknas med övergångsställen för cyklister och kräver helt enkelt fysiska hastighetsbegränsningar i form av farthinder. Vid en cykelöverfart är trafikmiljön alltså utformad så att bilar inte har möjlighet att köra med högre hastighet än 30 kilometer i timmen.

Rondellen vid Eriksbergsvägen-Linnevägen (Ica-Nära) samt de två nya rondellerna i Talltullen har just denna typ av farthinder in och ut ur rondellerna med anledning av de nya cykelöverfarterna.

När det gäller höjdskillnader både innan och efter farthinder, så som vid ett övergångsställe eller cykelöverfart, följer vi alltid rekommendationer från SKL och Trafikverket när vi utformar dessa. Vi följer dessutom branschöverenskommelsen mellan bland annat Trafikverket, SKL, Arbetsmiljöverket och Svensk Kollektivtrafik vid utformningen av farthinder. Överenskommelsen verkar bland annat för utveckling av hastighetsanpassning (så som farthinder/gupp i trafikmiljön) och som inte ger arbetsmiljöproblem för busstrafik. Här har man bland annat kommit fram till att ramplutningar till gupp ska vara minst 6 % och högst 8 % för god arbetsmiljö för busschaufförer, men ändå tillräcklig hastighetsdämpning för att öka säkerheten. Det här är något vi följer i Katrineholms kommun.

De viktigaste insatserna som vi kan göra för att skapa säkrare korsningar och nå nollvisionen (för både fotgängare och cyklister) är att få ner hastigheten på bilarna, garantera sikt och skapa lättförståelig reglering. Upphöjda övergångsställen, cykelöverfarter och korsningar har visat sig halvera risken för personskadelyckor.

När oskyddade trafikanter (fotgängare och cyklister) ska korsa en trafikerad väg är vårt mål att bilar håller en så låg hastighet som möjligt. Det här är något som upphöjda korsningar, övergångsställen och cykelöverfarter bland annat bidrar till. Bilarnas sänkta hastighet bidrar också till att olyckor kan undvikas och att de kollisioner som ändå sker får lindrigare konsekvenser. Bilister är också mer benägna att lämna företräde på passager som är upphöjda.

Vasavägen, som är en del av Katrineholms nya stråk, kommer under 2018/2019 att få två nya gångfartsområden vid korsningarna Fredsgatan/Vasavägen och Djulögatan/Vasavägen, och en upphöjd korsning vid Tegnérvägen/Eriksbergsvägen.

Sträckan dimensioneras och byggs utifrån EU-standard. Det här innebär att exempelvis de nya rondellerna i Talltullen och de två nya gångfartsområdena på Vasavägen anpassas för 25,25 meter långa lastbilar (med släp). De nya gatusträckorna är dessutom 6,5 meter i körbanebredd.

Det finns inga krav eller regler som kräver större dimensionering än så. Målet med dimensioneringen av Katrineholms nya stråk är att minska den tunga trafiken genom staden och leda om den till vår förbifart runt Katrineholm. Sträckan är och kommer att utformas helt i enlighet med de fordon som den är avsedd för, och för de transporter som behöver ha möjlighet att nå centrum för varudistribution.

I och med att Vasavägen byggs om med två nya gångsfartsområden kommer även Fredsgatan att öppnas upp för trafik österut - något som inte varit möjligt tidigare. Det här gör att bilar och transporter ännu lättare har möjlighet att nå centrumhandeln än tidigare.

Parkeringsfickorna blir 2,25 meter breda. Minimimåttet för en parkeringsficka är enligt Trafikverkets rekommendationer 2 meter.

Det nya stråket får 18 nya parkeringsplatser samt 18 cykelparkeringar mellan Fredsgatan och Linnevägen. Mellan Fabriksgatan och Fredsgatan planeras det för cirka 8 till 10 parkeringsplatser samt cykelparkeringar.

Miljömässig hållbarhet har varit centralt när stråket har planerats. Omställningen till ett mer hållbart trafiksystem är viktigt för att vi ska minska vår miljöpåverkan och vända en negativ trend av utsläpp och resursförbrukning. För att uppnå ett mer hållbart trafiksystem krävs det att vi förändrar våra resmönster och gör andra transportval. I Katrineholm betyder det att vi i planeringen prioriterar kollektivtrafik, gång- och cykeltrafik.

Gång- och cykeltrafik är en investering för ekologisk hållbarhet. Om vi kan ställa om våra transporter från biltrafik till gång- cykel och kollektivtrafik betyder det minskade utsläpp av växthusgaser och förbättrad luftkvalitet i staden. En minskning av biltrafik till förmån för gång och cykeltrafik minskar bullernivåer i staden, vilket är ett av våra stora folkhälsoproblem som leder till stress och sänkt livskvalitet.

I samband med att den Östra förbifarten invigdes 2012 har den tunga trafiken minskat med 30 procent på gamla genomfarten - vilket är positivt för både miljön och trafiksäkerheten.

Den gamla genomfartsleden, som nu omvandlas till en stadsgata i mindre skala, ger förutsättningar att skapa gångfartsmiljöer och platser där bilar och cyklister måste anpassa sig till gångtrafiken. Att utöka gång- och cykelytor och att skapa mer attraktiva gång- och vistelseytor i centrala Katrineholm bidrar till att höja konkurrenskraften för lokal handel. Vi vet att städer med hög andel gång- och cykeltrafik ofta har en attraktiv och levande stadsmiljö. Dessutom blir det en vinn-vinn-situation: ju fler som tar cykeln istället för bilen ner till centrala Katrineholm desto fler parkeringsplatser frigörs för de som är i större behov av bilen som färdmedel.

Nya parkeringsplatser kommer även att skapas längst med stråket och möjliggöra för parkering i närmre anslutning till handeln.

Ja. Ambulans, räddningstjänst, kollektivtrafik och snöröjning är alltid med i granskningsskeden av ombyggnationer som exempelvis Katrineholms nya stråk.

Ombyggnationen av Katrineholms nya stråk sker i etapper. Vi söker löpande statsbidrag för en 50/50 finansering av hela projektet. För perioden 2016-2018 har vi avsatt 19 miljoner kronor i egen investeringsbudget och fått lika mycket i statsbidrag.

Här nedan presenteras några av de aktuella investeringskostnaderna för färdigställda projekt:

  • Nya Talltullen: 26 miljoner kronor varav 11 miljoner kronor finansieras via statsbidrag.
  • Stockholmsvägen: 8,8 miljoner kronor varav 2 miljoner kronor finansieras via statsbidrag.

Kontakt

Kundtjänst

Samhällsbyggnadsförvaltning

Telefon: 0150-577 00

Öppettider sommaren 2019: måndag till torsdag klockan 8 till 16. Fredag klockan 8 till 15. Lunchstängt klockan 12 till 13. 
Tillgänglighet: tillgänglighet för besökare