/

Projekt

Vi har många spännande projekt på gång i Katrineholms kommun.

Händer vid dator.

ESF-projektet SamSTART

I SamSTART kan du med funktionsnedsättning få hjälp till en bra övergång från skola till arbetsliv.

Ungas framtid

Projektet syftar till att fler unga mellan 13 och 19 år ska fullfölja studier i grundskola och gymnasieskola.

Samkraft

Syftar till att hitta en samverkansform för alla instanser som möter personer med långvarig ekonomiskt bistånd. Målet är att erbjuda rätt stöd för ...

UP2

Utvecklingsprogrammet ska bidra till att Katrineholms kommun utvecklar sitt förebyggande arbete för att ge fler unga möjlighet att bli behöriga til...

Generation Pep

Vi är med i Generation Peps pilotprojekt Pep-kommun där vi kommer jobba för att stärka vårt systematiska folkhälsoarbete, med ett extra fokus på fy...

Avslutade projekt

Mellan 2015 och 2018 har Katrineholms kommun deltagit i projektet #jagmed, som drivs med projektmedel från Europeiska Socialfonden.

#jagmed var ett EU-projekt finansierat av Europeiska Socialfonden (ESF) som pågick fram till sista december 2018 i ett 30-tal kommuner i fem regioner i Mellansverige; Östergötland, Uppsala, Örebro, Västmanland och Sörmland. I Sörmland finns två delprojekt, Nyköping/Oxelösund och Katrineholm.

Det övergripande målet för #jagmed var att öka andelen elever som slutar gymnasiet med fullständiga betyg. Under projekttiden har vi studerat övergångar mellan skolor och skolformer, arbetat med förebyggande åtgärder samt fortbildning, rådgivning och föreläsningar till berörd skol- och projektpersonal.

I delprojekt Katrineholm har målgruppen varit ungdomar i åldern 15 – 20 år som är elever i åk 9 upp till åk 3 på gymnasiet och bedöms ligga i riskzonen för att inte påbörja eller fullfölja gymnasiet. Vi har arbetat individanpassat och coachande med att stötta, motivera, stärka självförtroende, arbetat med ungdomars hälsa med mera.

Vi har också studerat metoder och arbetssätt i den egna kommunen och i andra kommuner samt i projekt riktade till målgruppen. Till projektet har funnits en lokal ledningsgrupp och ett samverkansteam kopplat. Under hela projekttiden har #jagmed arbetat medvetet med jämställdhet, tillgänglighet och icke diskriminering.

Projektet knöts ihop på lokal nivå i och med en konferensdag på Åsa folkhögskola den 28 september 2018. Se ett videoinslag från dagen här:

Kontakta föredetta projektledare Inger Christensen för mer information.
Mejl: inger.christensen@katrineholm.se

Här kan du läsa projektets blogg Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Läs slutrapporten #jagmed delprojekt Katrineholm.pdf Pdf, 1.2 MB, öppnas i nytt fönster.

Läs slutrapporten #jagmed Linköpings Universitet.pdf Pdf, 1.1 MB.


Katrineholm ska må bättre. År 2022 var ett hälsoår för Katrineholms kommun, men arbetet fortsätter 2023 på andra sätt. Vi vill öka kunskapen kring hälsa och förstärka den i kommunen, därför arbetar vi med extra fokus på hälsa. På vår sida för hälsa och att må bra kan du läsa mer om vårt arbete och snart kommer en slutrapport för projektet Hälsoåret 2022.

Projektet Integration Katrineholm kom till utifrån övertygelsen att ökad förståelse leder till minskad segregering, vilket i sin tur leder till en förbättrad integrering för personer som flyttat till Katrineholm från andra länder. Projektet hll på 2012–2014. Målgruppen var Nyanlända ungdomar (13–25 år) och ungdomar från majoritetssamhället. Finansiär Europeiska Integrationsfonden och samarbetspartner Länsbildningsförbundet Sörmland och Viadidakt.

Syfte med projektet

Syftet med Integration Katrineholm var att genom ökad förståelse minska segregering och förbättra integrering.

Hur arbetade vi med projektet?

I projektet deltog både nyanlända ungdomar och ungdomar från majoritetssamhället. Meningen med projektet var att skapa förutsättningar för en bra dialog mellan dem.

Målet var att öka ungdomarnas förståelse för varandra genom att hitta gemensamma nämnare och intressen. De skulle också utveckla sin uppfinningsrikedom och utmana sina föreställningar om de andra. Fokus i projektet skulle vara samtalen, kulturen och förståelsen.

Projektet bestod av fem delprojekt med olika inriktning:

  • Konst & Kultur
  • Utbildning & Arbetsmarknad
  • Frigörelseprocesser & Uppväxtvillkor
  • Politik & Påverkan
  • Att Mötas & Utvecklas

I de olika delprojekten jobbade deltagarna med olika former av kreativa aktiviteter på ungkulturhuset Perrongen i Katrineholm.

IntegrationsBygget i Sörmland

Samordningsförbundet RAR har fått 17 miljoner från Europeiska Socialfonden för ett projekt som ska förkorta tiden för nyanlända att komma i arbete. Samtliga kommuner i Sörmland, Arbetsförmedlingen, Landstinget och Regionförbundet är en del av projektet. Viadidakt företräder Katrineholms och Vingåkers kommuner.

Projektet som benämns IBIS ska utveckla metoder och arbetssätt som är varaktiga och inriktar sig på nyanlända som är i början av etableringsprocessen. Projektet pågår 2016-2018.

En ny mötesplats för rekreation & motion

Vårt sportcentrum har nu plats för fler vintersporter, event och upplevelser. Nu är isarenan, en ny servicebyggnad och omklädningsrum klara. Med ett nytt gång- och cykelstråk länkas centrala Katrineholm ihop med Sportcentrumområdet på ett bättre sätt. En ny mötesplats skapas och vi ger förutsättningar för att öka rörelseförståelsen och folkhälsan. Det nya området som växer fram blir en viktig nyckel för att uppfylla visionen om läge för liv och lust. Läs mer om projektet på vår sida för isarena-projektet.

Det offentliga konstprojektet ”Ljusare konst – tryggare stad” ägde rum 2014-2016. Målgruppen var ungdomar mellan 13 och 25 år i Katrineholms kommun. I första hand unga kvinnor med utländsk bakgrund från IM-programmet vid Duveholmsgymnasiet. Projektet finansierades av Boverket. 

Syfte med projektet

Syftet med Ljusare konst – tryggare stad var att öka tryggheten och jämställdheten i kommunen med hjälp av den offentlig konst.

Hur arbetar vi med projektet?

Sedan 2007 har Katrineholms kommun arbetat aktivt med offentlig konst och det har lett till att platserna där konstverken placerats har fått en unik karaktär, stärkt identitet och ett högre värde.

I ljusplanen för Katrineholms kommun står det att "forskning visar att fler kvinnor än män känner sig otrygga i stadens offentliga rum. En bra ljussättning för tryggare platser är därför viktigt ur ett jämställdhetsperspektiv”.

I samband med evenemanget Stad i ljus i november 2014 invigde kommunen projektet. Genom en promenad mellan Kulturhuset Ängeln och Ungkulturhuset Perrongen ville kommunen visa att alla människor har rätt till det "offentliga rummet" (vår utomhusmiljö). Vid Ungkulturhuset Perrongen presenterade kulturchef Truls Olin projektet. Besökarna fick också möjlighet att se konstnärsparet Andy Best och Merja Puustinens verk, Heart/Hjärta.

Under projektet samarbetade målgruppen med olika konstnärer. Målgruppen diskuterade det offentliga rummet med fyra olika konstnärer. Konstnärerna gjorde sedan skisser på ljussatta konstverk. En jury valde ut två av konstverken. De två konstverken placerades sedan på platser som målgruppen upplevde som särskilt otrygga. Invigningen avslutade projektet.


Ett integrations- och arbetsmarknadsprojekt

KVISK, Kreativa Vägar till Integration och Sysselsättning, är ett integrations- och arbetsmarknadsprojekt. Vi vill ge nyanlända kulturarbetare en möjlighet att lära sig hur den kreativa arbetsmarknaden ser ut i Sverige. Vi vill också ge den kreativa sektorn möjlighet att möta nya professionella kulturarbetare.

EU:s första grundprincip om integration fastställer att integration alltid är en dubbelriktad process. På samma sätt menar vi att mötet mellan nyanlända kulturarbetare och den kreativa arbetsmarknaden är ett ömsesidigt utbyte av erfarenheter.

För den nyanlända kulturarbetaren börjar medverkan i KVISK med en fem veckors lång introduktion till den kreativa arbetsmarknaden. Efter detta sker individanpassade ytterligare insatser. En av dessa är en språkpraktik inom det område man är utbildad inom som gör att man lättare lär sig svenska. Dessutom lär man sig det fack-språk man behöver för att på sikt kunna arbeta inom området. Genom att praktisera inom ett område får personen också insyn i hur detta fungerar i en svensk kontext. Den kreativa sektorn får möjlighet att möta professionella som har med sig erfarenheter från en annan arbetsmarknad än den svenska. Något som motverkar de negativa rekryteringstrender som finns och som ger en ökad kompetens. Utöver detta får den kreativa sektorn också ett utökat rekryteringsunderlag.

Projektet är ett samverkansprojekt mellan Landstinget i Sörmland, Region Östergötland, Nyföretagarcentrum i Sörmland och Östergötland samt Arbetsförmedlingen. Projektägare är kulturförvaltningen i Katrineholms kommun. Projektet pågår från den 1 april 2017 till den 31 maj 2019.

Mål med projektet

Målet med #KlarFramtid var att fler ungdomar ska slutföra gymnasiet, börja vuxenstudier eller etablera sig på arbetsmarknaden.

Målgrupp

Målgrupp för hela projektet var ungdomar i åldern 15-24 år. Varje delprojekt arbetar med olika åldersgrupper och inriktningar. #KlarFramtid erbjöds till cirka 500 ungdomar.

Tidsplan

Projektet pågår under åren 2019-2022.

Vilka medverkar i #KlarFramtid?

Region Sörmland är projektägare för #KlarFramtid. Projektet är indelat i fem delprojekt:

  • Delprojekt Eskilstuna (Arbetsförmedlingen)
  • Delprojekt Eskilstuna (Rekarnegymnasiet)
  • Delprojekt Köping
  • Delprojekt Katrineholm
  • Delprojekt Oxelösund

Projektet medfinansieras av Europeiska socialfonden. Det stöttas även av Samordningsförbundet RAR samt Samordningsförbundet Västra Mälardalen.

Arbetsformer

Varje deltagare får göra en kartläggning när de börjar i projektet. Det gör vi för att kunna bestämma vilka insatser och aktiviteter som passar varje individs situation. Alla delprojekt arbetar även utifrån de horisontella principerna. Det innebär att vi aktivt arbetar med jämställdhet, tillgänglighet och icke-diskriminering.

Mat och integration i Katrineholm

MIKA (Mat och integration i Katrineholm) är ett samverkansprojekt mellan lokalt näringsliv och Katrineholms kommun med stöd av Europeiska Socialfonden som genomfördes 2018-2022. Projektet hade slutkonferens 20 oktober 2022, på offentliga måltidens dag. Syftet var att fler ska nå egenförsörjning genom att ta till vara på kunskaper och erfarenheter från andra kulturer i odling och matlagning och samtidigt erbjuda praktik och språkutbildning.