/
/

Porträttsamling

Här presenteras porträtt på ordföranden i kommunfullmäkige genom tiderna i Katrineholms kommun. De målade porträtten har tidigare suttit i Katrineholms kommuns stadshus Gröna Kulle.

Fotografi av Leif Tronelius, foto: Hanna Maxstad

Leif Tronelius var kommunfullmäktiges ordförande i Katrineholms kommun mellan åren 1998 och 2014.

Leif Tronelius, född Larsson den 29 juni 1948, bytte till nuvarande efternamn 1998. Tronelius är ett gammalt släktnamn från Hille i Gästrikland. Tronelius är född och uppvuxen i Vingåker, där han bodde i 19 år, varefter familjen flyttade till Katrineholm. Från 1964 var Tronelius anställd på Hakonbolaget i Katrineholm fram till dess nedläggning 1971. Då började han arbeta på Scaniabussar, där han stannade till bussverksamheten avvecklades i Katrineholm 2003/2004.

Tronelius blev från mitten av 1970-talet förtroendevald i Scaniabussars verkstadsklubb och så småningom ledamot i styrelsen för Metalls avdelning 104. I mitten av 1980-talet blev han så engagerad i arbetarekommunens styrelse i Katrineholm.

Den kommunpolitiska banan inleddes 1989, då han valdes in i valnämnden och blev dess ordförande. Tronelius valdes till ordförande i kommunfullmäktige hösten 1998. Han har blivit omvald till uppdraget tre gånger i följd och valde efter fyra mandatperioder som dess ordförande, hösten 2014, att lämna det politiska uppdraget i fullmäktige.

Under Tronelius tid har sammanträdena utvecklats på flera sätt, bland annat deltog han aktivt med att införa allmänhetens fråga, som sedan år 2000 givit katrineholmarna möjlighet att vid varje sammanträde ställa frågor direkt till de förtroendevalda.

Målat porträtt av May Engvall

May Engvall var kommunfullmäktiges ordförande i Katrineholms kommun mellan åren 1991 och 1998.

Engvall föddes den 19 april 1927 i Björkvik, där hon också växte upp.

Engvall blev den första kvinnliga ordföranden för grafikerna på Svenska Dagbladet, som var hennes arbetsplats i många år. Jämställdhet var ett av de områden som hon kämpade för.

Den 1 november 1985 valdes Engvall in som socialdemokratisk ledamot i kommunfullmäktige och blev därefter omvald i flera omgångar. År 1990 valdes hon till vice ordförande i kommunfullmäktige och blev därefter dess ordförande 1991. Den tjänsten behöll Engvall fram till och med 1998 då hon lämnade uppdraget. Hon var den första kvinna som valdes till ordförande i Katrineholms kommunfullmäktige. Engvall var också initiativtagare till att fullmäktiges juni-sammanträden skulle förläggas till olika platser på landsbygden.

Mellan åren 1989 och 91 var Engvall ersättare i socialnämnden och från 1992 kom hennes kommunpolitiska engagemang att innefatta uppdrag som ledamot i miljö- och hälsoskyddsnämnden. Hon lämnade det uppdraget 2001. Under 9 år, mellan 1999 och 2008, hade Engvall uppdrag som borgerlig begravningsförrättare.

Den 15 april 2009 avled Engvall, endast några dagar innan hon skulle fylla 82 år.

Målat porträtt av Göran Persson

Göran Persson var kommunfullmäktiges ordförande mellan åren 1982 och 1984. Han var därefter kommunstyrelsens ordförande mellan åren 1985 och 1989 i Katrineholms kommun.

Hans Göran Persson föddes år 1949 i Västra Vingåkers församling. Han blev tidigt vald till ombudsman i Sveriges socialdemokratiska ungdomsförbund, SSU, och var därefter studiesekreterare inom Arbetarnas bildningsförbund, ABF.

Från 1975 till 1984 var Persson arbetarekommunens ordförande i Katrineholm, samtidigt som han var engagerad på heltid som ordförande i skolstyrelsen mellan 1977 och 1979. Han satt som kommunfullmäktiges ordförande mellan 1982 och 1985. År 1983 utnämndes han till posten som kommunalråd, det vill säga kommunstyrelsens ordförande. I rollen tog Persson initiativet till en omfattande upprustning av centrum, som under lång tid karaktäriserats av obebyggda rivningstomter. Under hans period startade många byggprojekt, vilka resulterade i såväl nya centrala bostäder som ett mycket uppskattat nytt kulturhus med bibliotek och utställningshall - Kulturhuset Ängeln.

Fyra år senare inträdde Persson i regeringen med uppdraget som skolminister. Efter valet 1994 återfanns han i Rosenbad som finansminister åt Ingvar Carlsson. Persson myntade det kända uttrycket ”Den som är satt i skuld är icke fri”.

Den 16 mars år 1996 efterträdde han Ingvar Carlsson som statsminister. Han satt kvar på den posten i 10 år till 2006, då de borgerliga partierna vann en valseger.

Målat porträtt av Per Engvall

Per Engvall var kommunstyrelsens ordförande mellan 1971 och 1984 samt kommunfullmäktiges ordförande mellan 1985 och 1991.

Per Engvall föddes 1920 i Karlskoga och växte upp i grannorten Degerfors. Att han så småningom kom att hamna i Katrineholm berodde på hans engagemang i Frälsningsarmén. Föräldrarna var hängivna frälsningssoldater och sonen kom med i armén redan som 9-åring.

Det var som löjtnant i Frälsningsarmen 1942 Engvall kom att hamna i Katrineholm. Han började då arbeta först på Engströms mekaniska och senare på Kristianssons mekaniska verkstad.

Under 1960-talet var Engvall fackligt aktiv och ordförande i Metall avdelning 104, där han även blev ombudsman. Det var bland annat genom dessa uppdrag han 1971 kom att bli den nya storkommunens, Katrineholms kommun, första kommunalråd. Den posten hade han fram till 1985. Ett utmärkande drag hos Engvall var hans goda sifferminne och han la genom sin sparsamma läggning grunden till Katrineholm kommuns mycket starka ekonomiska ställning. Därmed skapades också förutsättningar för att klara framtida kommunala satsningar. Från 1985 till 1991 var Engvall ordförande i kommunfullmäktige.

Målat porträtt av Gustaf Dahl

Gustaf Dahl var ordförande i stadsfullmäktige i Katrineholms kommun mellan 1951 och 1970.

Gustaf Dahl föddes i Katrineholm den 31 januari 1904. Krisen på den svenska arbetsmarknaden under 1920-talet gjorde att han tidigt fick känna på livet som arbetslös. Det var under den perioden Dahl anslöt sig till den socialdemokratiska ungdomsrörelsen och hans intresse för politik och arbetarrörelse väcktes. Efter några år på SKF blev han ordförande i Katrineholms fackliga centralorganisation liksom i Metallarbetarförbundets avdelning 104.

År 1939 blev Dahl invald i stadsfullmäktige första gången. Från 1951 utsågs han till ordförande i stadsfullmäktige. Det uppdraget behöll han till 1970. Vidare var Dahl ledamot av drätselkammaren, ordförande i lönenämnden, samt ledamot i skolstyrelsen och ett flertal andra nämnder och styrelser.

På sin 60-årsdag fick han ett hedersuppdrag av staden - han blev verkställande ledamot i park- och idrottsstyrelsen med titeln intendent. I den rollen kom Dahl att arbeta aktivt för uppförandet av en inomhushall för idrott, det som så småningom resulterade i Duveholmshallen.

Målat porträtt av Tage Larfors

Tage Larfors var Stadsfullmäktiges ordförande mellan 1947 och 1950 samt kommunfullmäktiges ordförande mellan 1971 och 1982 i den nybildade Katrineholms kommun.

Paret Arvid och Berta Larsson fick sonen Tage 1913. Att denne skulle ägna sitt liv åt socialdemokratin är inte svårt att förstå. Tvärs över gatan från hemmet låg Folkets Hus och bägge föräldrarna var hängivet engagerade i både arbetarrörelse och partipolitik.

Efter realexamen och några kortare anställningar på annan ort återvände Tage, nu med efternamnet Larfors, till födelsestaden Katrineholm. Han hade tjänsten som VD för Cykel- och Motorkompaniet, som låg i samma kvarter som barndomshemmet.

År 1940 blev han ledamot av biblioteksstyrelsen och taxeringsnämnden. Via skolstyrelsen blev han ersättare i drätselkammaren, en föregångare till dagens kommunstyrelse, och utsågs till stadsfullmäktiges ordförande 1947. År 1951 blev Larfors heltidsengagerad politiker i Katrineholms stad och fick titeln drätselchef, ett uppdrag han skulle komma att behålla i nästan 20 år.

Efter att ha blivit nominerad till första kammaren av socialdemokratiska landstingsgruppen 1963 blev Larfors riksdagsman 1964. Där satt han till 1971, då tvåkammarsystemet avskaffades. Han satt därefter 6 år i den nya enkammarriksdagen. Larfors satt sammanlagt 13 år i riksdagen.

Larfors slutade som ordförande i kommunfullmäktige 1982 och i drätselkammaren när den upphörde 1971. Hans sista stora utmaning som drätselordförande var att förbereda och genomföra kommunsammanslagningen 1971, då Katrineholms stad tillsammans med sina kranskommuner kom att bilda Katrineholms storkommun.

Emil Gottfrid Gustafsson var ordförande i drätselkammaren mellan åren 1938 och 1950.

Emil Gottfrid Gustafsson, vanligen kallad E.G, föddes den 1879 på Brenäs gård i Östergötland. Han flyttade till Katrineholm som 26-åring.

Det som gjorde Gustafsson bekant för katrineholmarna var hans långvariga politiska engagemang för Katrineholms stad. Han var ledamot i stadsfullmäktige mellan 1917 och 1953 samt i drätselkammaren mellan 1917 och 1950, de sista tolv åren som ordförande. Utöver det var Gustafsson även engagerad i ett flertal nämnder och styrelser: ordförande i praktiska skolans styrelse, ledamot i skolstyrelsen, fastighetsnämnden, hemvärnets stödförening med mera.

Sedan slutet av 1930-talet tillhörde han också häradsrätten, en föregångare till dagens tingsrätt. Gustafsson fick titeln häradsdomare 1 januari 1948. Denna titel kan ha flera olika betydelser, men var i detta fall en hederstitel och innebar att han var förste nämndeman.

I en intervju inför sin 70-årsdag 1949 sa Gustafsson att hans högsta önskan att staden skulle få bygga ett nytt polishus, fler skolor samt bättre bostäder åt allmänheten. Han var aktiv i olika styrelser fram till sin bortgång 1955.

Emil Gottfrid Gustafsson
Målat porträtt av Hilding Hjelmberg

Hilding Hjelmberg var Katrineholms förste och ende borgmästare mellan åren 1937 och 1967.

År 1922 tog Riksdagen beslut om att alla städer som saknade magistrat före den 1 januari 1938 skulle ha en kommunalborgmästare.

Hilding Hjelmberg föddes i Asarum 1902 och tog sin jurist kandidatexamen i Uppsala 1929. Hjelmberg blev borgmästare i Katrineholm vid valet 1937. Därför flyttade han vid 35 års ålder med sin familj till Katrineholm för att bli stadens högste tjänsteman.

Han hade många järn i elden och alltid sin nya hemstads bästa för ögonen. Hjelmberg var en drivande kraft i föreningen allmännyttiga företag, FAF, som drev kioskrörelse och samlade vinstmedlen till en fond. Fonden var ämnad att främja uppförandet av en hall för inomhusidrott. Det kom att bli Duveholmshallen. Han lade även ner ett hängivet arbete inom hembygds- och vänortsrörelsen. Som kommunalborgmästare var han chef för civilförsvaret, där det ingick att utbilda katrineholmarna i hemskydd och sjukvård.

År 1955 bestämdes att inga nya tjänster som kommunalborgmästare skulle tillsättas, men att de sittande skulle få ha sina tjänster kvar. Hjelmberg hade sitt ämbete till 1967. Han var då 65 år och hade två år tidigare tagit sig an sitt sista stora uppdrag, nämligen att skriva Katrineholms historia. Han tog detta på stort allvar hade så småningom skrivit tre böcker, där han beskriver staden från dess begynnelse till tiden för andra världskrigets början.

Målat porträtt på Anders Johan Bärg

Anders Johan Bärg var stadsfullmäktiges ordförande mellan åren 1920 och 1946.

Anders Johan Bärg föddes 1870 i Tiderum. Efter att ha arbetat på faderns gård arbetade han som: rallare, banarbetare, verkstadsarbetare, smörjare, vagntillsyningsman, för att slutligen 1901 hamna i Katrineholm som förrådsman vid SJ.

Sin utbildning fick han vid en kringresande halvtidsläsande folkskola. Bristen på högre utbildning var inget som kunde anas när han höll sina anföranden i riksdagsdebatten, där han enligt uppgift visade drag av en ”lärd, fin och bildad man”. Han kallades i folkmun för ”Fader Bärg”.

Bärg blev invald som ledamot i Stora Malms kommunalnämnd 1906 och ungefär samtidigt i Katrineholms municipalnämnd, ungefär som dagens kommunstyrelse. Vid Katrineholms stadsblivande 1916 blev han ledamot av stadsfullmäktige. Han utsågs då till vice ordförande och 1920 blev han ordförande. Bärg satt som ordförande i stadsfullmäktige till och med 1946.

Från 1911 var han ledamot av Riksdagens andra kammare, och mellan 1924 och 1947 av den första kammaren. Trots uppdrag inom riksdag och landsting orkade och hann Bärg med att bidra till det kommunala livet hemma i Katrineholm. 1947 avled ”Fader Bärg” hastigt i sitt hem. Ett stort hjärta som slagit för de små i samhället hade gått till vila.

Målat porträtt av Julius Lindström

Julius Lindström var ordförande i stadsstyrelsens mellan 1920 och 1936.

Advokat Julius Lindström föddes 1888 vid Ändebols gård i Stora Malm. Egentligen hade han tänkt sig en karriär inom läkaryrket, men tvingades på grund av sjukdom lägga ned de planerna. Efter studentexamen 1907 inriktade han sig i stället på juridiken. Efter examen startade Lindström 1916 advokatbyrå i Katrineholm och invaldes i Sveriges advokatsamfund 1922.

Det kommunala arbetet fick en mycket hängiven utövare i Lindström, som strax efter sin etablering i Katrineholm tilldelades en rad förtroendeuppdrag. Han blev stadstyrelsens ordförande 1920, en post han kom att behålla fram till 1936, då borgmästarinstitutionen infördes i Katrineholm istället. Lindström var samtidigt ordförande i taxeringsnämnden och notarius publicus. Under sin tid som stadsstyrelsens ordförande såg Lindström till att elverket kom att tillhöra de kommunala bolagen. Därefter var han styrelsens ordförande samt bolagets verkställande direktör mellan 1937 och 1938. Sedan stadsstyrelsen upphört blev han ledamot av stadsfullmäktige och var under några perioder en av de tongivande.

Andra områden där Lindström kom att göra en betydande insats var som ordförande i de praktiska skolornas styrelse, där han var verksam i många år, samt inom Katrineholms flygklubb. Där var han en tid ordförande och en ivrig förespråkare för att staden skulle få ett eget flygfält. Detta hann Lindström dock aldrig se verkställas. I början av 1950-talet drog han sig tillbaka från det kommunala arbetet men följde med stort intresse den snabba utvecklingen i staden fram till sin bortgång 1961.

Målat porträtt av Johannes Stenberg.

Johannes Stenberg var rektor och lärare vid dåvarande Samrealskolan mellan åren 1912 och 1947.

Stenberg, som föddes 1886, var verksam vid samrealskolan både som lärare och rektor under 12 års tid - mellan åren 1912 och 1947.

Under hans ledning utvecklades skolan markant, först till en statlig realskola och sedan vidare till ett fullvärdigt läroverk med både realskola och gymnasium.

 

 

Målat porträtt av Oscar Strutz

Oscar Strutz ingick i drätselkammaren under tiden 1917–1937 och var dess ordförande under många år.

Oscar Strutz föddes 1864 i Västra Vingåker. Han började sin bana inom den svenska järnvägen som artonåring i Solberga i Småland och var under en tid därefter reparatör vid SJ:s verkstäder i Liljeholmen, innan han 1895 tillträdde tjänsten som överbanmästare i Katrineholm.

År 1904 invaldes han som ledamot i municipalstyrelsen. Från 1883 till stadsblivandet 1917 var Katrineholm municipalsamhälle, ett begrepp som existerade fram till den stora kommunreformen 1971.

Några exempel på Strutz engagemang i kommunala verksamheter: ordförande i byggnadsnämnden, ledamot i stadsfullmäktige under 21 år och dess ordförande i två år, drätselkammaren 1917-1937, största delen som dess ordförande och flertal ytterligare uppdrag. Strutz hann även med att engagera sig inom landstingspolitiken.

Frans Oscar Strutz, som var hans fullständiga namn, avled 1940.